Arbetslivskriminalitet

I svenska näringslivet åskådliggörs ofta problematiken med arbetslivskriminalitet men vad menas egentligen med begreppet, hur stort är problemet och finns det några varningssignaler att beakta.

Begreppet, problematiken och dess effekter

Med begreppet arbetslivskriminalitet åsyftas när ett företag eller organisationer medvetet bryter mot lagar och regler i arbetslivet. Detta kallar vi för arbetslivskriminalitet. Det kan vara att bolagen bryter mot regler om arbetsmiljö, tar del av bidrag som de inte har rätt till, inte betalar skatter och avgifter eller låter människor arbeta som inte har arbetstillstånd i Sverige. Arbetslivskriminalitet är ett växande samhällsproblem som beräknas kosta det offentliga minst 120 miljarder kronor årligen enligt Ekobrottsmyndighetens beräkningar i lägesbilden för 2025. Brottsvinsterna går i många fall att spåra vidare till den organiserade brottsligheten. Väl där tvättas pengarna alternativt återinvesteras i annan brottslighet.

Arbetslivskriminalitet kan få mycket långtgående effekter. Arbetstagare riskerar ofta osäkra arbetsvillkor, lägre löner och andra allvarliga kränkningar av sina rättigheter. Företagare som däremot följer reglerna riskerar att konkurreras ut av oseriösa aktörer och konkurrensen snedvrids.

Det är inte bara näringslivet som har haft problem med arbetslivskriminalitet utan även myndigheter har återkommande problem med arbetslivskriminalitet. Varje år upphandlar stat, kommuner och regioner varor och tjänster för över 900 miljarder kronor. I en ny rapport från Riksrevisionen visar att även offentliga upphandlare brister i arbetet med att ställa arbetsrättsliga krav och således motverka arbetslivskriminalitet. Om det finns risk för oskäliga arbetsvillkor och värdet på upphandlingen är tillräckligt stort bör myndigheterna ställa krav på lägstanivå när det gäller lön, semester och arbetstid. Endast hälften av de granskade upphandlingarna innehöll en bedömning av arbetsrättsliga krav, och bara en tredjedel ställde villkor om lön, semester och arbetstid. Det föreligger därför en risk att oseriösa aktörer tar del av dessa 900 miljarder kronor.

Myndigheterna såsom Försäkringskassan, Arbetsmiljöverket med flera manar även att allmänheten ska observera och uppmärksamma oseriösa aktörer. Som konsument och upphandlare av varor och tjänster har man makt att påverka genom att välja bort oseriösa aktörer genom medvetna val. Genom att inte bidra till utnyttjande av arbetskraft, lönedumpning, skattefusk och människoexploatering motverkas arbetslivskriminalitet för en rättvis arbetsmarknad.

Riskfaktorer

Det finns några branscher som är mer utsatta för fenomenet. Vanliga riskbranscher är verksamheter inom bygg, restaurang, transport, handel, städ m.fl. Verksamheter där exempelvis kontanter går att omsätta i större mängd såsom att avlöna arbetskraft, verksamheter med större omsättning men mindre marginaler, verksamheter där utländsk arbetskraft och kringgående av arbetsgivaravgifter är mer förekommande än i andra branscher.

Exempelvis har bygg (en av riskbranscherna) mer förekommande problemområden såsom bristande kontroll med arbetsmiljöansvar eller människoexploatering som grundar sig i flera underentreprenörled. Något som syns i mediabevakning i närtid med flera stora byggprojekt i den gröna omställningen. Flera led försvårar nämligen möjligheterna att upptäcka och identifiera oegentligheterna. Det blir det otydligare vem som bär ansvaret att betala skatter och avgifter samt ta ansvar för arbetsmiljö för arbetstagarna.

Användning av utländsk arbetskraft kan i vissa sammanhang utgöra en riskindikator för arbetslivskriminalitet, särskilt i branscher med hård konkurrens och hög kostnadspress. Det är dock viktigt att betona att utländsk arbetskraft i sig inte utgör ett arbetslivskriminalitet. Riskerna uppstår när regelverk kring skatt, sociala avgifter och utstationering inte följs eller medvetet kringgås.

I Sverige är det som huvudregel arbetsgivaren som ansvarar för skatteavdrag och inbetalning av arbetsgivaravgifter. Vid gränsöverskridande arbete inom EU gäller särskilda regler. Utgångspunkten är att sociala avgifter ska betalas i det land där arbetet utförs, men vid utstationering kan arbetstagaren tillfälligt omfattas av hemlandets socialförsäkringssystem. Detta ska då styrkas genom ett giltigt A1-intyg. I praktiken förekommer dock att utstationering åberopas utan att förutsättningarna är uppfyllda, att intyg saknas eller är felaktiga, eller att det är oklart om sociala avgifter betalas in.

Otydlighet kring vilket land som bär ansvar för skatter och sociala avgifter försvårar kontrollen och är i sig en tydlig varningssignal vid granskning. Sådana upplägg kan ge företag osunda konkurrensfördelar och skapa förutsättningar för arbetslivskriminalitet.

Bil som kör genom en mörk tunnel som symboliserar vägen mot att avslöja dold arbetslivskriminalitet

Vilka tydliga varningssignaler går att urskilja

En tydlig riskindikator är anbud som ligger långt under övriga aktörer. Något som kan indikera att kalkylen bygger på alltför låga löner, undanhållen skatt samt bristande arbetsmiljö. Om leverantören inte kan redovisa vilka som faktiskt utför arbetet, eller om underentreprenörer byts ut frekvent, finns skäl till fördjupad kontroll.

Ett vanligt sätt är att spåra varför anbuden är så låga under kontraktskrivande fasen eller under avtalsperioden undersöka personalkostnader mer ingående och huruvida dessa går ihop med bolagets finansiella data.

Ett vanligt tecken är att bolaget redovisar personalkostnader i årsredovisningen men saknar eller har mycket låg redovisning i arbetsgivardeklarationer på individnivå (AGI). Särskilt anmärkningsvärt är när personalkostnaderna är stabila över tid men antalet anställda enligt AGI varierar kraftigt eller är lika med noll. Följaktligen ett tecken på sociala avgifter inte betalas i den mån som sig bör.

Andra tydliga tecken är när lönekostnaden per anställd tydligt understiger kollektivavtalens minimilöner eller branschsnittet för samma yrkesroll. Ett tydligt tecken och något som bör få varningsklockor att ringa.

En annan klassisk riskindikator är att spåra huruvida det finns diskrepanser med bolag med hög omsättning men mycket få anställda eller låga personalkostnader. Särskilt i tjänsteproducerande verksamheter där personal ofta är den största kostnaden och rimligtvis borde vara relativt hög i förhållande till omsättning.

Ett annat vanligt sätt att granska bolagen är att gå igenom domar och beslut från myndigheter. Förelägganden från Arbetsmiljöverket, sanktionsavgifter eller anmärkningar från Skatteverket bör alltid analyseras i ett större sammanhang. Om ett bolag återkommer flertalet gånger i myndighetsbeslut rörande exempelvis arbetsmiljö eller oredovisade intäkter/kostnader är detta en tydlig riskindikator.

Möjliga åtgärder som du kan vidta

Att ha tydliga rutiner och ett riskbaserat förhållningssätt till leverantörer. Vem gör du affärer med och vilket ansvar har entreprenören. Både myndigheter och näringsliv rekommenderas att säkerställa att det finns rutiner och arbetssätt som gör att arbetsrättsliga villkor ställs och efterlevs hos leverantörer och underleverantörer. Granskning som även kräver uppföljning när avtal redan ingåtts och inte bara vid ingående av avtal.

Vidare bör beställare även kontrollera bolagets egna siffror med annan verifierbara data, om det finns skillnader mellan legal och verklig företrädare, analysera pågående respektive historiska mål samt myndighetsbeslut.

Vi på PrimeSafe har gedigen erfarenhet av att granska bolag och kan således bistå dig med analys av din avtalspart eller befintlig kund. På PrimeSafe har vi gedigen erfarenhet från diverse myndigheter och privata näringslivet. Vi kan hjälpa er att identifiera möjlig arbetslivskriminalitet genom att identifiera risker och mönster, analysera ekonomisk data samt undersöka domar och beslut från myndigheter. Därtill samla in, analysera och tolka information från offentligt tillgängliga källor såsom media, sociala medier b.la.

I vår produkt får du sammanställt bekräftade uppgifter från primärkällor, ges en rekommendation samt personlig återkoppling vid varningssignaler. Ta kontakt med oss på PrimeSafe så hjälper vi er med era behov såsom granskning av befintliga kunder eller tilltänkta kunder/uppdragsgivare.