Behovet av säkerhetsprövning ökar – så påverkas företag

Antalet säkerhetsprövningar fortsätter att öka, vilket vi på PrimeSafe tydligt märker av.

Att veta exakt hur många som görs i Sverige är svårt att veta men en fingervisning är att Säkerhetspolisen tog emot cirka 172 000 nya ansökningar om registerkontroll under 2025 (siffran även omfattar medkontrollerade, det vill säga make, maka eller sambo till personer som ska anställas i säkerhetsklass 1 eller 2.) Under samma år lämnades utfall i registerkontrollen ut till verksamhetsutövare vid cirka 1 700 tillfällen.

Under tidigare år var motsvarande siffra, ca 68 600 år 2012, 155 000 år 2022 och ca 168 000 nya ansökningar år 2024.

Registerkontroll är dock bara en del av säkerhetsprövningen. Säkerhetspolisen anger att befattningar som deltar i säkerhetskänslig verksamhet men inte placeras i säkerhetsklass fortfarande ska säkerhetsprövas, men utan registerkontroll hos Säkerhetspolisen.

De cirka 1 700 utlämnade utfallen motsvarar knappt 1 procent av ansökningar år 2025. Men det ska inte tolkas som en avslags- eller underkännandefrekvens. Säkerhetspolisen levererar endast ett underlag i processen; det är verksamhetsutövaren som gör den samlade bedömningen och fattar beslut om personen är lämplig för befattningen.

Omfattning och praktisk tillämpning

Säkerhetsskydd är i dag långt bredare än försvar och klassiska säkerhetsmyndigheter. Säkerhetspolisen pekar uttryckligen ut rättsväsende, energi- och vattenförsörjning, telekommunikation och transport som exempel på verksamheter där antagonistiska handlingar kan få betydande konsekvenser för Sveriges säkerhet. På personalsidan framgår också att registerkontroller genomförs på begäran av myndigheter, regioner, kommuner och privata aktörer.

En särskilt viktig förklaring till att tillämpningen har breddats är att det inte finns någon central förteckning eller tillståndsprocess som i förväg pekar ut vilka verksamheter som är säkerhetskänsliga. Säkerhetspolisen är tydlig med att det i stället är varje verksamhetsutövares ansvar att själv bedöma om verksamheten är säkerhetskänslig. Sedan den 1 december 2021 är alla verksamhetsutövare som bedriver säkerhetskänslig verksamhet också skyldiga att anmäla detta till sin tillsynsmyndighet. För företag betyder det att omfattningen av säkerhetsprövningar i praktiken växer genom egen analys, tillsynsdialog och leverantörskrav snarare än genom en central statlig lista.

I de mer tekniktunga delarna av näringslivet finns också tydliga tecken på en bredare tillämpning. Sveriges Ingenjörer uppger, utifrån en enkät bland akademikerföreningar på stora ingenjörsarbetsplatser, att omkring en tredjedel upplever att säkerhetsprövningar genomförs vid nyanställningar. Förbundet pekar dessutom uttryckligen på att det inte längre bara gäller försvarsindustri och myndigheter, utan även energi, telekom, kommunal verksamhet och teknisk konsultverksamhet. Det är inte officiell myndighetsstatistik, men det är en relevant indikator på hur breddningen märks av i näringslivet.

För företag är upphandling och samarbete en särskilt underskattad spridningsväg. Säkerhetspolisen anger att säkerhetsskyddsavtal ska ingås i vissa upphandlingar, avtal och samarbeten, och att sådana avtal också utgör grund för att avgöra vilka anställningar och annat deltagande hos motparten som ska placeras i säkerhetsklass. Det betyder att säkerhetsklassade roller kan uppstå hos leverantörer, konsulter och partnerföretag även när den ursprungliga verksamhetsutövaren är den som äger skyddsvärdet.

Regelverk och föreslagna förändringar

I dagens ordning bygger säkerhetsprövningen på flera delar. Säkerhetspolisen beskriver att prövningen grundar sig på säkerhetsprövningsintervju, uppgifter från till exempel betyg, intyg och referenser, registerkontroll om befattningen är placerad i säkerhetsklass och särskild personutredning om befattningen ligger i säkerhetsklass 1 eller 2. För klass 1 och 2 ska även sambo, make eller maka registerkontrolleras, och för statliga myndigheter, regioner och kommuner krävs svenskt medborgarskap i klass 1 och 2.

En annan central punkt är att prövningen inte är en engångsåtgärd. Säkerhetspolisen framhåller att säkerhetsprövningen ska följas upp så länge personen deltar i säkerhetskänslig verksamhet, för att behålla och fördjupa personkännedomen. I lägesbilden 2025/2026 från samma myndighet betonas dessutom att det är vanligare att personer utvecklas till insiders under anställningen än att de börjar ett arbete i direkt infiltrationssyfte.

SOU 2024:88 innebär den mest konkreta förändringsagendan just nu. Utredningen föreslår att innehållet i grundutredningen lagregleras tydligare, att säkerhetsprövningsbeslut ska vara skriftliga och beslut till den prövades nackdel som huvudregel motiveras, att arbetstagare ska få överklagandemöjlighet och att statligt anställda ska kunna stängas av i vissa situationer. Regeringens pressmeddelande beskriver förslagen som ett sätt att förena starkare skydd för säkerhetskänslig verksamhet med tydligare och mer rättssäkra regler. Enligt förslaget skulle ändringarna kring grundutredning och avstängning träda i kraft den 1 juni 2026, medan tidpunkt för regler om överprövning inte anges där.

Parallellt beskriver Säkerhetspolisen att två nya utredningar startades under hösten 2025. Den ena gäller hur även icke säkerhetskänsliga verksamheter ska kunna skyddas mot olämpliga anställningar, exempelvis infiltration från organiserad brottslighet. Den andra gäller om Sverige bör gå över till ett personbaserat klareringssystem. Säkerhetspolisen beskriver samtidigt att Sverige i en global kontext är näst intill unikt i att sakna ett klareringssystem inom säkerhetsskyddet.

Risker och affärseffekter

Säkerhetspolisen är tydlig med att det är verksamhetsutövaren som ansvarar för grundutredningen, den samlade bedömningen och det slutliga lämplighetsbeslutet. Säkerhetspolisens registerkontroll är en del av underlaget, men den ersätter inte arbetsgivarens ansvar. För företag innebär det att säkerhetsprövning inte kan hanteras som en extern kontrollstation; det kräver egen processkapacitet, dokumentation och chefskompetens.

Säkerhetspolisen skriver att det är ovanligt att någon börjar ett jobb i syfte att infiltrera en verksamhet. Vanligare är att personer utvecklas till insiders under anställningen, till exempel genom ekonomiska problem, missnöje, beroenden eller andra livsförändringar som skapar sårbarhet. Affärskonsekvensen är tydlig: arbetsmiljö, chefsdialog, rapporteringskanaler, behörighetsstyrning och stödinsatser blir delar av säkerhetsskyddet, inte bara av personalpolitiken.

I leverantörskedjor och konsultupplägg uppstår därutöver en mindre synlig men ofta kostsam effekt. När säkerhetsskyddsavtal blir aktuella kan roller hos motparten behöva säkerhetsklassas, och Säkerhetspolisen ska i vissa fall underrättas eller samrådas med redan innan upphandling eller samverkan inleds. Därmed påverkas inte bara rekrytering utan också affärsmodeller, sourcingstrategi och tidplaner i projekt där skyddsvärden exponeras.

Strategisk analys

Det som driver ökningen av säkerhetsprövningar är i praktiken flera samtidiga rörelser. Totalförsvaret växer, fler människor arbetar i säkerhetskänslig verksamhet, det civila beroendet av digitala och uppkopplade system ökar, och säkerhetsskyddets tillämpning har breddats till fler sektorer och fler typer av avtal. Säkerhetspolisens senaste primärstatistik bekräftar att den utvecklingen inte har brutits under 2025.

För svenska företag är den strategiska slutsatsen därför att säkerhetsskydd inte längre kan behandlas som en specialfråga för ett fåtal roller. Det bör hanteras som en styrningsfråga med minst fyra praktiska arbetsströmmar: identifiera vilka delar av verksamheten som faktiskt är säkerhetskänsliga; koppla säkerhetsklassning till konkreta arbetsuppgifter, upphandlingar och leverantörsrelationer snarare än enbart till titel; planera bemanning och rekrytering för längre ledtider; och organisera löpande uppföljning av sårbarheter, tips och avvikande beteenden under hela anställningen.

Den kanske viktigaste insikten bortom statistiken är att systemet flyttar en betydande del av risken från staten till företagens egna processer. När det inte finns någon central lista över vilka verksamheter som omfattas, när slutligt lämplighetsbeslut ligger hos verksamhetsutövaren och när säkerhetsprövningen ska pågå under hela anställningen, blir kvaliteten i företagens egen styrning en säkerhetsfråga i sig. Det är sannolikt här de största skillnaderna mellan väl förberedda och sårbara verksamheter kommer att uppstå de kommande åren.