2025 – året då sprängningarna nådde näringslivet

2025 präglades av ett rekordantal sprängningar i Sverige – en utveckling som fortsatt under inledningen av 2026. Samtidigt har motivbilden förändrats. Från att tidigare främst ha riktats mot individer ser vi nu i allt större utsträckning sprängningar kopplade till bolag, fastigheter och näringsverksamhet. Det ställer nya krav på fastighetsägare och verksamhetsutövare.

Bakgrund: Från individbaserad till påverkan på näringsliv och fastigheter

Under det gångna året genomfördes 189 sprängningar i Sverige, ett rekordår. Det ska jämföras med 136 sprängningar 2024. I januari genomfördes exempelvis mer sprängningar än antal dagar i månaden. Tidigare var hemmasnickrade bomber med sprängmedel från byggsektorn främsta metoden. Efter att branschen hanterat sina utförselproblem så ser polisen hur två andra trender driver utvecklingen i sprängvåldet: Fyrverkeribomberna och handgranaterna. Tillsammans stod de för 88 procent av alla detonationer 2025.

Historiskt har sprängningar i stor utsträckning varit kopplade till konflikter mellan individer eller grupper, ofta med en begränsad påverkan för andra än måltavlan själv. Utveckling under 2025 innebär däremot en tydligare förskjutning mot händelser som påverkar fler aktörer än måltavlan samtidigt. På senare tid har det gått att utläsa att ekonomiska förehavanden blivit ett allt vanligare motiv till specifika sprängningar. När sprängningar riktas mot fastigheter och bolagsadresser uppstår konsekvenser som sträcker sig bortom den ursprungliga konflikten och som påverkar såväl hyresgäster, verksamheter, fastighetsvärden m.m.  Även om personskadorna hittills har varit begränsade medför dock sprängningarna påfrestningar för alla inblandande.

Granskningen

Vi på PrimeSafe har kartlagt ett stort antal av dessa sprängningar för att förstå vilka aktörer som drabbats i form av privata bostadsbolag, allmännyttan och bostadsrättsföreningar, samt för att analysera möjliga motivbilder. Genom denna kartläggning vill vi bidra till en tydligare bild av varför sprängningar sker på specifika adresser, vilka risker som är förknippade med dessa händelser och vilka riskreducerande åtgärder som kan vara relevanta för er.

I granskningen har vi kartlagt 78 genomförda sprängningar under 2025 där vi har kunnat identifiera vilka specifika adresser som varit föremål för sprängningar. Vi har avgränsat sprängattentat mot villor och radhus som boendeform. Fördelningen ser ut likt nedan:

Baserat på ovan framgår att ingen boendeform är överrepresenterad. Vilket även förstärks av att sprängningar sker i hela stadsbilden numera och inte i utsatta områden specifikt. 

Utifrån tillgänglig information såsom domar, nyhetsmedia och övriga källor har vi kunnat analysera att 24 av 78 sprängningar troligtvis kan härledas till ekonomiska motiv kopplade till bolag eller näringsverksamhet. I stället för att rikta sig mot enskilda personer riktas sprängningarna i dessa fall mot bolagsadresser, vilket är ett förändrat modus jämfört med tidigare. Utpressning mot företagsledare, konkurser, ekonomiska uppgörelser eller branschrelaterade konflikter som ”agentbråk kopplat till spelarförsäljningar” är några av de motiv vi har kunnat identifiera.

Vi har även identifierat att många av de personer som sprängningarna riktas mot sedan tidigare är kända genom domar, genom att de är skrivna hos anhöriga eller genom att deras namn kopplats till andra personer i relevanta sammanhang.

Boendeformer	Antal ”kända” individer	Antal bolagsanknutna sprängningar
Kommunala bolag	13	4
Privata bolag	15	15
Bostadsrätt	12	5
Totalsumma	40	24

Anmärkningsvärt är att privata fastighetsbolag står för den största andelen ”kända” individer respektive bolagsanknutna sprängningar. Privata fastighetsbolag har långt större möjligheter att granska individer och bolag utifrån potentiell hotbild och riskindikationer.

Varför fastigheter och bolag blivit mer attraktiva mål

Fastigheter och bolagsadresser har flera egenskaper som gör dem särskilt attraktiva som måltavlor. Till skillnad från privatbostäder representerar de ofta värden, affärsrelationer och verksamheter som kan utsättas för påtryckningar. En sprängning mot en bolagsadress kan därmed fungera som ett meddelande, inte bara till en enskild individ utan till en hel organisation eller dess intressenter. Vi har historiskt sett sprängningar/försök till sprängningar mot större noterat fastighetsbolag och dess ledning i försök att mana till ekonomisk uppgörelse.¹

I vissa fall kan sprängningarna kopplas till pågående ekonomiska konflikter, skuldrelationer eller utpressning. I andra fall kan de användas som ett medel för att skapa osäkerhet, störa verksamhet eller påverka beslut. Oavsett motiv innebär detta att sprängattentat mot fastigheter i allt högre grad kan fungera som indirekta verktyg i ekonomiska konflikter.

Den förändrade motivbilden innebär att bolag, fastighetsägare och bostadsaktörer i allt större utsträckning behöver förstå vilka personer och verksamheter som knyts till deras fastigheter och affärsrelationer. 

Vilka kontroller vidtas av er innan ingående av avtal?

Ett skifte som kräver ett mer utvecklat riskarbete

Den förändrade motivbilden bakom sprängningarna innebär att ert arbete i allt större utsträckning behöver förändras. Många bolag och fastighetsägare genomför i dag kontroller inför lokalhyresavtal och samarbeten, men dessa är ofta inriktade på ekonomiska nyckeltal och formell bolagsinformation via screeningsverktyg m.m. Den typ av risk som framträder i samband med sprängningarna under 2025 rör dock i högre grad personkopplingar, historik och förändrade relationer över tid.

Vidare är det inte heller längre tillräckligt att genomföra kontroller vid ett enskilt tillfälle; utan risker utvecklas över tid och påverkas av både interna och externa faktorer. Avsaknad av löpande uppföljning finns en risk att förändrade förutsättningar inte upptäcks förrän efter en incident. När skadan väl har skett. 

För fastighetsägare och bolag handlar det därför om att komplettera traditionella kontroller med kreditkontroller och dylikt med en bättre förståelse för vilka personer, verksamheter och ekonomiska intressen som är knutna till fastigheter och affärsrelationer och hur dessa kan förändras från när ni gjorde ursprunglig kontroll.

Vad kan ni göra i praktiken?

• Gör en snabbkontroll av alla nya motparter
  Kontrollera bolag, företrädare och ekonomi innan ni ingår avtal. Genom ett metodiskt arbete minimeras risken.
• Var extra vaksam på högriskindikatorer 
  Förekommer bolaget/person sedan tidigare i rättsliga instanser, finns det bolagsrelaterad historik, ekonomiska trångmål eller snabba styrelse-/ägarbyten. Observera avvikande beteenden som kan signalera förändring och ökad risk för att förhindra att era fastigheter blir föremål för förhöjt intresse
• Följ upp befintliga avtal regelbundet. Har det skett förändringar
  Risker förändras – gör det till rutin med kortare avstämningar. 
• Dokumentera era kontroller
  Ger spårbarhet och tydlighet vid incidenter, löpande uppföljning eller myndighetsdialog i ett senare skede

Behöver ni stöd i att identifiera risker, granska motparter eller utveckla rutiner för regelefterlevnad och hotbild? Kontakta PrimeSafe för en dialog anpassad efter er verksamhet.